Just när vi anlänt till Paris och har fångat en taxi för färd till hotellet börjar vår och en annan taxichaufför att slåss. Vi har fått in våra väskor i bilens bagageutrymme när taxichauffören som står bakom vår taxi rusar ut ur sin bil och börjar slåss med vår taxichaufför. Vi blir stående utanför bilen som åskådare till skrikandet och knuffandet taxichaufförerna emellan. På restaurangen som har glasfönster mot trottoaren avstannar allt ätande och alla tittar på slagsmålet. Efter ett tag smyger vi oss fram till bagageutrymmet, snappar åt oss våra väskor och ger oss av till en annan taxi.
Är det så det går till i Paris undrade vi efter att ha upplevt denna dramatik under den första kvarten på Paris gator. Men nej - Paris var fridfullt upptäckte vi de följande dagarna. Vi vandrade runt på nätterna utan att bli anstastade och det kändes faktiskt tryggt i Paris. Men visst blev vi illa berörda av alla krymplingar och tiggare och uteliggare. Misären blandas med det storståtliga och det vackra. Så är det i de flesta storstäder i Europa idag. Men på något sätt kändes spannet mellan misären och lyxen större i Paris än i Rom eller London.
måndag 17 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar